I all sin prakt strax innan avspark

Äntligen är den frilagd.



Jag bjuder er härmed en bra början till Iraki. Jag har upptäckt att jag och mina mustaschbröder plötsligt har så mycket gemensamt. Hela gårdagen gick åt till att diskutera modeller, rakteknik och upplevelser kring den nya ägodelen. Så skönt att sitta på kontoret, dricka follisar och snacka om sin mustasch som om vore det ens bebis.

Att kitta upp med en feting genererar precis samma sköna känsla som när man köper en fet "device" - exempelvis en videoipod - för pengar man inte har. Man har den där känslan av att man gjort åt dumt, lite ogenomtänkt. Man har har handlat av ren impuls och kanske kommer man ångra sig redan när man "öppnat förpackningen".

Jag må bli uttittad, utskrattad, bespottad och belackad. I dont care. Visst, det ser ju inte ut som jag svalt en ekorre än men visst är det en Classic Iraki på G. So what om det ser ut som att jag har druckit starkt blandad Oboy med förlamad mun än så länge. Men vänta bara - "Det som inte knäcker täcker", heter det ju.

Härmed avslutar jag VM-mustasch inlägget. Det får räcka så. Jag vill dock sätta ihop ett kollage med de hjältar som varit med i strävan efter lite överläppslyx. Jag har fått bilder av några, ni vet vilka ni är. Men jag vet att det finns flera där ute. Jag kan vänta några dagar så att jag hinner få in en hög till. Kom ihåg att det inte är en tävling - det är ett minnesmärke av manlig (och till vissa inslag kvinnlig) gemenskap när den är som finast.

Bränn inte chansen att vara med och skriva schnauzbart-historia hos bloggfrossa & mannen som blev trött... Se till att maila mig era bilder.... Nu för i helvete;)

Shit nu är det tio kvar till avspark... måste iväg och kirra nödraketer och kissnötter.
Håll tummarna.