Sekt, elitstyrka eller vandrande pinnar?

Jag slutar aldrig att förvånas. Allra mest förvånas jag över att jag aldrig upphör att förvånas. Jag tycker liksom att jag borde ha fattat att världens dårskap aldrig kommer ta slut. Kalla mig romantiker, för jag är väl den typ av människa som aldrig slutar drömma och hoppas helt enkelt.

Vi har alla sett dem komma gående mot oss när vi är ute. De är överallt. När vi går till bussen, affären, jobbet eller tar en skogspromenad. Med en övermänniskoattityd plöjer de fram och skyll sig själv den som inte viker undan. Plötsligt är DE herre på täppan och fan så mycket bättre än alla andra som är ute och går. En form av generell isntällning verkar vara att de äger företräde till all markyta. Bara för att de håller i ett par skidstavar.

Det är ju inte så att jag precis i dagarna upptäckt att en massa löst folk dräller runt med stavar i tid och otid. De syns överallt och har så gjort i ett par år nu åtminsone. Dessutom har det snicksnackats rätt duktigt i i tv och tidningar om hur jävla fantastiskt det är. Det jag upptäckt ganska nyligen är, förutom att en massa otäcka motionärer poppat upp, så har fler tvivelaktiga aktörer än det ligger hundbajs på gräsmattorna lyckas slå mynt på dessa sökare och desperata människor.

Det räcker inte att gå ut och gå. Man ska ha stavar. Och när man har stavar så ska man kitta upp med fler accessoarer än en gymnasieklass har tillsammans. Och när man packat fett med tillbehör så torde det bara vara att gå ut och lalla. Men icke. Då annordnas det kurser och föreningar och medlemsskap och gruppresor och fan och hans moster... De unga lockas med ökad effekt och de gamla med evigt liv. Det är så organiserat att man blir illamående.

ÄR DET INGEN ANNAN SOM MÄRKER VAD SOM HÅLLER PÅ ATT SKE???

Någon ond jävel verkar sitta och toppstyra alla svaga själar som är på jakt efter ett hälsosammare leverne. Plötsligt har något så oerhört simpelt som att promenera blivit ett projekt som kräver mer kunskap och planering än en Mount Everestexpedition. Och alla köper det. Inte undra på att de tror att de är lite bättre, lite vassare och lite mer värda än alla andra.

En armé håller på att byggas. I friluftsanläggningars regi anordnas träningsläger Al-Qaida style. Där drillas deltagare i stavgångens ädla konst. Små oberoende celler sätts samman. Man får lära sig att agera i såväl stora som små grupper men skall även fungera individuellt om så krävs. Gemenskap byggs upp och trohet svärs inför "staven". Viktigast av allt är att aldrig någonsin ifrågasätta.

Syftet är för mig ännu oklart men att det råder hjärntvätt på hög nivå är helt säkert. Personligen tyckar jag att det börjar anta rent skrämmande proportioner.

Gemensamt för dem alla är "blicken" (som vore de upplysta) och den totala övertygelsen.