fredag, juni 17, 2005

Storfräsarn Dalai Lama

Alltså jag har inte brytt mig så mycket om den snubben innan. Har väl tänkt att det kunde vara smutt att se honom nån gång. Han är ju rätt mytomspunnen om man säger så.

En föredetta kollega, Andreas, skickade ett MSN-meddelande idag och frågade hur jag ställde mig till Dalai Lama. Jag sa att jag skiter väl i honom. Då kom frågan om jag reflekterat över att det kostade 450 lök att lösa biljett till Scandinavium här i Göteborg i måndags.

Mr Lama skulle snacka lite inför publikum med översteprällen KG Hammar. Jag hade kunnat tänka mig att betala en liten slant för att se killen men 450 är inte ens kul. Det är ju ocker! Dessutom är det ju enligt buddhismen inte särskilt kreddigt att äga en massa koola prylar. Rikedom är överhuvudtaget inte deras melodi, så jag fattar inte.

Tydligen hade han inte sagt så mycket heller. Mest flinat. Men vem hade inte gjort det när man ser hur många som sponsrat hans nya feta hemmabioanläggning och andra softa grejer han kan utrusta sin barre med. Hade jag gått så hade jag lackat ur nåt helt tokigt. Jag fick ett citat från Andreas kollega Camilla också. Han hade fått frågan om han hade levt ett lyckligt liv. Rätt enkel och rak fråga kan man tycka, men Mr Lama hade svarat "I hope so!"

UPPREPNING: "I HOPE SO!"
Tack för det ers helighet, vill du ha 450 till för att utveckla svaret?
Jag tycker fan att man kan förvänta sig lite mer publikfrieri för de cashen alltså...

Goddäm! Dalai Lama har gårr och blivit storfräsare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar