Helgen var fin såklart. Det är alltid bra när man är ledig. Lite grill, lite öl och lite annat. Så är söndagen plötsligt där och ångesten inför måndagen gnager i en hela dagen...
Nu börjar det dra ihop sig för årets Roskildefestival. Goddäm alltså, vad jag längtar nu. Att tillbringa en hel vecka på ett stort gräsfält där de enda bekymmer man har är om man har tillräckligt med öl för dagen, om man ska duscha eller inte och om batterierna till lysrörsarmaturen kommer räcka veckan ut.
Dock börjar jag bli nervös för en grej. Jag har gått och blivit allergisk mot gräs igen och då menar jag inte den ört som rullas i rizzla. Vanligt gräs och det finns det riktigt jävla gott om på gräsåkern där roskilde varje år går av stapeln. Min förhoppning är att danskt gräs inte har samma effekt. Men med min tur är det alldeles för mycket att hoppas på.
Jag vaknar varje morgon. Snorig som en femåring och med kli i halsen. Jag fattar inte. Jag känner mig handikappad. jag knaprar allergipiller som värsta tablettmissbrukaren, vilket resulterar i nästan dödlig trötthet. Den där tröttheten som gör ont i hjärnan. det skaver liksom och jag är tvungen att lägga mig - direkt efter bollibompa.
Och jag tycker jävligt synd om mig själv idag. Jag har inte ens orkat rodda med kaffetjuveriet här på kontoret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar