tisdag, februari 18, 2014

Bajschock på Öresundståget

När jag åker tåg brukar jag göra allt i min makt för att slippa besöka tågtoaletten eftersom det troligen kvalar in på min top tre – vidrigaste platser på jorden. Men nöden har ingen lag och eftersom jag hade stressat hemifrån för att hinna med tåget mot Helsingborg och dessutom tömt i mig en stor latte gjorde sig blåsan duktigt påmind någonstans i höjd med Varberg.

Det är nåt med den stanken på offentliga toaletter i stort. Urinodören flyttar in permanent och det känns äckligt att andas. Det får mig att förakta människosläktet. Det är så jävla ovärdigt att vistas i ångorna av andras kroppsavfall. Så är det alltid. Men i dag var det topp tunnor värre. Så fort jag klev in kände jag att allt inte var som det skulle. Mina sinnen slog larm och jag kunde känna närvaron av exkrementer. Det krävdes knappast en CSI-person utan skulle räcka gott med ledsyn för att man lika snabbt som en Terminator skulle upptäcka härden. Man såg liksom hur den vita ringens innerkanter var färgade ljust bruna av slarvigt borttorkat bajs. Jag kände att summan av de doftmässiga och visuella intrycken nästan fick mig att spy. Ändå var jag tvungen att använda holken.

Med en pappersservett som skydd fällde jag upp ringen där den såg minst drabbad ut och plötsligt fick jag en real life experience av de gamla toppen-av-isberget-illustrationerna som brukade förbrylla mig i grundskolelitteraturen. I samma sekund som jag fällde upp ringen växte oroshärdens omfattning med 90%. Och det var som att stirra in i en droppstensgruva. Jag skojar inte. Någons bajs hängde som stalaktiter längs ringens underkant och jag kände med ens hur ilskan stegrades inom mig.

Någon av mina medresenärer hade alltså under resans dryga 45 minuter hunnit uppsöka en av toaletterna och riktigt bajjat ner den för att sedan följa upp med ett riktigt dåligt städjobb. Jag kände att jag ville den personen ont. Även om jag rent principiellt är emot dödsstraff så kände jag ändå att det skulle vara ett oemotståndligt erbjudande, att få styra över knappen till giftampullerna som skulle vara direktkopplade till personen i frågas rövhål. Jag lovar, där och då hade jag tryck som värsta pundaren. Ond bråd död kändes för stunden fullkomligt rimligt och nu ett halvt dygn senare är jag fortfarande inte helt avigt inställd till likvidation.

Vad är det för fruktansvärda människor som gör så? Alltså på riktigt. Dels undrar jag hur man rent mekansikt är skapad för att lyckas trotsa gravitationen så när man öppnar bombluckan. Men framför allt hur är man funtad om man ställer till en sådan jävla scen och sedan pyser därifrån. Man måste ju vara en riktigt störd jävel.



16 kommentarer:

Lovisa sa...

Haha! Jag hade så gärna velat höra föregående bajjares berättelse om hur det blev sådär fruktansvärt fel när hen bajsade.

•lotta på solrum• sa...

såg du någon som visslade sådär lite nonchalant när hen gick ut ut toan?

Arne sa...

Jag undrar också vad det är för fel i huvudet på folk som gör så. Jag har undrat sedan jag var med om min första traumatiska bajschock, i 10-årsåldern. Det måste vara något oerhört fel på dem.

mikebike sa...

Lovisa: Jag tror att det är en djupt störd person. som tyckte det blev rätt.

Lotta: haha nä jag satt för långt ifrån, men jag spanade över vagnen men misstänkte bara alla. Inklusive Josefin.

Arne: Ja. just då kan jag inte komma på ett tillräckligt strängt straff.

adde sa...

Det värsta är ju om man flyr scenen och möter någon när man just öppnar dörren.
-Ehh...det ser inte så bra ut här inne, men det var alltså inte jag...

Anonym sa...

Hehe, sant adde, alla efterbesökare tror ju att det är Micke som är den skyldige.

Tautolog sa...

Äh fy fan. Jag fick uppsöka toan på verkstaden nu senast när jag behövde fixa med bilen. I toan ligger några korvar och flyter. Ett tag har de varit där, ser man på det missfärgade vattnet... då undrar man också en del saker. 1. Torkade inte vederbörande sig? Var är papperet? 2. Blev det så bråttom därifrån att man inte hann spola? Eller tänkte vederbörande inte ens på det?
Någon av mekanikerna där inne gick alltså omkring relativt nybajsade och otorkade... hur är man funtad då, om man vill leva sitt liv på det sättet?

mikebike sa...

adde: ytterligare en anledning till varför inget straff är hårt nog för en sådan handling.

tautolog: nä fy fan. vad är det för människor. hunt em down andkille them fast, säger jag bara.

Ellet sa...

Vi har fortfarande lappar uppe på dörrarna till vissa toaletter som varnar för att det finns människor på vår arbetplats "beter sig onormalt" och att man därför ska ringa och anmäla ifall man hittar bajs på väggarna. Alltså. Det är något med industribranschen, det finns alltid en bajsman.

Anonym sa...

Bajsmannen returns!

Frida sa...

Har också jobbat på en arbetsplats med ca 15 pers där nån inte kunde hantera det där, ränder stänk och floaters titt som tätt. Trots lappar upphörde det inte. Och trots liten skara kom vi aldrig på vem det var... Nä vitt å rent ska de va när man lämnar toan. Kvardröjande lukt är ju svårt att göra nått åt men men...

Marcus Sköld sa...

Hatet mot medmänniskors slapphänta hantering av de egna exkrementerna är antagligen den mest gränsöverskridande och förenande, gemensamma länken i hela det mänskliga känsloregistret. Själv har jag tagit det hela steget längre genom att direkt koppla mötet med en illa nedskiten toalett till receptorerna för sekundärskam och arvsskuld. För även om andra människors legeringar av skit äcklar mig till kräkreflexens yttersta gräns, är själva tanken på att tillskrivas skulden för den urflippade skitfesten sju resor värre än själva grovgörat.

Vill inte tänka på hur många gånger jag stått lutad över en ho, med andan hållen under rödglödgat hat och spolat, avskytt och mockat mig ner till ett ytskikt jag och mitt samvete kan efterlämna med hedern i behåll. Allt bara för att bli kvitt en skvätt gubbpiss!? Fy faan alltså.

Anonym sa...

Sydtyska holkar. Ni vet den där modellen med en "hylla" där ens samlade tvåa först landar för att sedan spolas bort. Vid vissa tillfällen är det bara för mycket eftersom vattnet i någon mån dämpar aromen av ens resultat.Jaja. När man gjort en tvådagars festklubba med mos på. då är man inte kaxig och vill fort iväg och ducka skammen. Mvh/exilväschötten

Anonym sa...

Hmm vi verkar vara något på spåren här. Industriarbetare och toalettbeteende...

Detta är en helt sann historia.

För MÅNGA år sedan brukade jag sommarjobba på en tillverkningsindustri (i Mölndal).

En dag på jobbet satt jag toaletten som var av typen bås med öppet mellan båsen nedtill och upptill.

HÖR att någon sitter i båset bredvid och bajsar. Det är ändå ok, a man's gotta do what a man's gotta do liksom.

Jag hör hur det grejas med papper och att det rumsteras om efter akten.

Jag avvaktar.... Tyst som en mus...

Helt plötsligt utan någon som helst förvarning RULLAR det in en fast bajskorv av medelstorlek IN I MITT BÅS och slutar sin färd ca 10 cm från min högra sko.

Jag blev så jävla överraskad att jag inte ens blev äcklad utan avslutade mitt ärende och stack därifrån utan att se vem det var som satt i båset bredvid.

Än idag hemsöks jag av detta och kan fundera på orsaken, varför togs bajskorven upp? Och hur kommer det sig att man TAPPAR den? Kanske var det en medveten handling? Någon slag inbjudan till någon initieringsrit, eller helt enkelt en olycka. Var personen bakteriefob och satt uppe i luften och bajsade för att undvika kontakt så att säga?

Har inte pratat med någon om detta innan och det känns kön att äntligen fått dela med mig av denna upplevelse.

...j

Benjamin sa...

Folk är folk och folk är idioter.

Här är man ute och ser sig om lite. Missar allt.
Grattis till flytten, om det nu är på sin plats.

Första året i Hjo sa...

Tågtoaletter är skit! Reste Skövde-Sthlm över Västerås tor 4 ggr i januari - tror ni det fanns vatten att tvätta rent sig med? Nix, ingen av gångerna. Äckligt! Gnäll, gnäll.