måndag, juli 26, 2010

Basattack utanför Willys i Laholm

Jag borde anat oråd. En marinblå Volvokombi av modell 745 svängde upp och parkerade bredvid mig på Willys parkering i Laholm. Den hade mörktonade bakrutor och dekaler som skyltade "Audiotop". Föraren var en lätt munter och chipsfet kille strax över de tjugo. Med sig hade han en taggigt blondslingad kamrat som begåvats med både överbett och rikliga mängder acne. Från andra sidan parkeringen kom ännu ett ess, med liknande egenskaper som de andra och anslöt till samlingen. De hade öppna dörrar och jag kunde höra svagt hur de snackade bilstereoporr.

Jag och T satt och väntade på J och Juniorette som var inne i affärren för att inhandla ett paket frukostflingor. T var på sitt sköra humör. Jag passade på att kolla mailen och tog ingen större notis om slutstegsfleppona på andra sidan passagerardörren.

Plötsligt hörs ett öronbedövande ljud. Ett tryck. Hela bilen vibrerar. Plastdetaljerna som alla japanska budgetbilar är utrustade med började ge ifrån sig ljud som om var de på väg att lossna. Och så ännu en tryckvåg. Om än kraftigare. Jag fattade ratten med båda händerna i ett klassiskt tio-i-tvågrepp. Det kändes som att min lilla räsernissan skulle hamna på högkant men jag förstod fortfarande inte vad det var för ett fruktansvärt ljud. Vad i helvete...

Så tystnade det. Bara sådär. Jag drog efter andan och tittade åt sidan och möts av tre mongoloida flin och fäster sedan en vresig blick i killen med all acne. Han ser tyken ut trots att hans ansikte är alldeles proppfullt av stora röda bölder, gula i mitten, som krämbullar. Jag tittar på T som förvirrat undrar vad hon just varit med om och ser hur hennes tårkanaler börjar arbeta. Jag känner en stark irritation byggas upp och tittar återigen mot de tre missanpassade, gestikulerar "vad fan håller ni på med?". De fortsätter flina men slutar nästan direkt. Tur det, för T har börjat gallskrika och jag börjar få en brinnande lust att gå ut och begrava mina knogar i förarens köttiga ansikte, smacka till herr vulgaris så att han började läcka som en öppnad påse bearnaisesås och fråga deras kamrat om han också vill smaka elller om han hellre vill gå och parkera sin tjocka röv i sin gröna 940 (varför envisas alla med en osund bilstereovurm att köra Volvo?).

Jag brukar verkligen dra mig för konfrontation vid nästan alla tillfällen, men när det kommer till min familj så ryser en liten sicilienare inom mig. Då spelar motståndet ingen roll. Jag tänkte att kör de igång den en gång till så kliver jag ur bilen. Men det gjorde de inte. Kanske kände de vibben. Eller så gjorde de inte det. Istället stängde de dörrarna och körde iväg.

När J satt sig i bilen igen så förklarade jag vad som just utspelat sig i parkeringsfickan bredvid. Hon sa att hon hade hört det ända in men inte fattat vad det var. Hyllorna hade skakat inne på Willys. Att hon trodde att hela stället skulle rasa. Fatta hur sjukt jävla kraftig basen var. Jag började nästan tycka synd om bilstereokillarna, för att det närmsta de någonsin kommer komma en vagina är en sprucken 18" bashögtalare. Men inte mer synd än att jag gav J en detaljerad beskrivning av allt våld jag hade blivit tvungen att hota dem med (och kanske utföra) om de fortsatt spela. J förklarade att det nog skulle blivit en smula problematiskt för mig att sätta sig i respekt, med tanke på att jag dagen till ära hade min Keyboard Cats t-shirt på mig.

Jag funderade i några sekunder innan jag höll med, och tänkte att hon är bra klok ändå, den kvinnan. Det är verkligen en prima t-shirt för i stort sett alla tillfällen. Dock inte tillfällen då det kan bli tal om att tvingas ta i med hårdhandskarna.

10 kommentarer:

mrarboc sa...

Jag började nästan tycka synd om bilstereokillarna, för att det närmsta de någonsin kommer komma en vagina är en sprucken 18" bashögtalare.

Det tragiska är att dom kommer antagligen att vara trebarnspappor med villa, vovve och (nyare) Volvokombi innan fyllda 25.

Det finns nämligen gott om inavlade brudar också...

niklas sa...

idiocracy!! :)

Jo tjena sa...

Dom hade passat bra i Tingsryd. Det är den årliga marknaden (lokalradion sänder live från spektaklet) och det ska hållas en tävling i vem som har flest decibel i sin bilstereo.

mikebike sa...

mrabroc: haha ja du har nog rätt. fy fan, världen är för snäll.

niklas: haha!

jotjena: haha ja jag tänkte det. att de är såna som åker runt på olika bilstereoträffar, pumpar bas och runkar av varandra. vilket skruvat intresse. hifi med en twist typ.

Lilla Anna sa...

Bajken, du har för all framtid förstört min syn på Krämbullar och bearnaisesås. Usch.

Rasmus sa...

Vafan Mike, det där ingår i kulturturismen när man lämnar de närmsta kranskommunerna runt storstäderna, tänk på oss som vuxit upp i detta klimat.

Don't hate the player, hate the game...

oumberligating sa...

Vi har mötts förr du och jag i cyberrymden....alltid trevlig läsning hos dig!

Så här skriver jag idag på min blogg, hoppas alla som läser denna kommentar sluter upp under parollen - Rana tillbaka till bloggen Nu!

"Ja så får det bli, nu startar jag upp Kampanjen....."Rana tillbaka till Bloggen - Nu!"
När jag började blogga för två år sedan var jag inne i en djäkligt tuff period, arbetslös, Lilla frun mycket sjuk och jag själv ansattes fortfarande av sviterna efter min neuroborrelia infektion. Det var i det läget jag började blogga och fann en riktigt glad, trevlig och spännande bloggkompis, Rana, en del av hennes nätverk blev även mitt. Vissa kommentarer som jag fick ifrån henne sitter som berg i min hjärna! "Rana var hård mot de hårda och mjuk mot de mjuka" gammalt bloggordspråk kommer bloggforskarna skriva om hundra år!
Rana, kvinna och jag man inga som helst problem, god blogganda känner inget kön och ingen ålder! Situationen blev inte sämre av att min Fru gillade henne och framförallt att min mest kritiska vän alla kategorier ansåg att den enda läsvärda bloggen som fanns var just hennes.
Nog med smicker! Rana härjar en del på Facebook och där hör hon inte hemma, en miljard människor är anslutna till Facebook och det är bara cirka 70 miljoner som bloggar (reggade aktiva bloggar i kända nätverk), det är en djävla skillnad och Rana är inte en dussinmänniska och inte jag heller så självklart ska Rana låta sin vilande blogg "flöda av liv" som den alltid gjort!
Ja, Rana, jag vet att det inte är det lättaste att blogga, det är en skapelseprocess. Konstnärssjäl är du ut i fingerspetsarna, därför har jag stulit en av dina fina pastellteckningar som bild till detta inlägg.
"Bloggdjäveln" skrev du en gång...........och visst är det djävulskt att blogga, "den suger och drar" och "den kräver", precis som livet själv!
Visst Rana, har jag hittat "Ersättare för dig", fullvärdiga i sin härliga personlighet, men jag är också en krävande personlighet "Dem jag älskar älskar jag och de jag hatar de hatar jag" (ler)
Jaha, vad är det som var/är så djävla unikt med den där Rana då? Kanske den oinvigde säger!
Ja, i motsats till mig så lyckas hon fånga det "Lilla" med enkelhet och kortet i motsats till mig som får skriva spaltmeter för att komma "fram till saken" och ändå misslyckas!
Sedan satte Rana in mig i mina barns barndom igen, jag missade en del eftersom min Fru var svårt sjuk under deras uppväxt, jag missade ibland det lilla och subtila, det "hittade" jag igen via hennes berättelser om hennes barn!
Visst Rana, det blir trögt att "starta upp igen"......säkert ett mindre helvete, men fråga mig som lagt ner min blogg 8 gånger nu men likt förbannat sitter här.......och stortrivs, tro inget annat Kära Läsare!
Och du Kära Rana, på något sett kommer dessa rader nå dig.....om du börjar blogga igen, det är jag inte säker på....du verkar vara lika djävla envis som jag........men ingen ska säga i framtiden att Oumberlige Peter inte försökte i allafall! Nu Rana ska jag leta upp "varenda kompis i varenda djäkla nätverk som du haft" och dra igång Kampanjen Rana tillbaka till bloggen - Nu!
Sedan ska det bli ett sjuhelsikes Bloggkonvent, minst hundra personer som fyller Sergelfontänen med skumbad och badar i natten! Vi ska fylla "inredningstanterna" med sprit och dansa till Frejas ära!
Hmmm....Peter nu lugnar vi ner oss lite, en sak i taget.....!
Tankar, funderingar och önskningar skrivna av Peter Olofsson!"

mikebike sa...

lilla anna: haha så kan det gå.

rasmus: men de spräckte ju nästan både mina och min dotters trumhinnor. det var inget kulturistiskt konvent. det var jävla willys parkering.

oumberligating: hmmm konstigt att köra en sån här kampanj i mitt kommentarsfält... vet inte ens om rana läser här längre. men visst låt gå.

Helen sa...

ja,d e lite surt....för jag gillade krämbullar......innan...

Anonym sa...

lite kul med att åka på miffosafari, t.ex. makrillfestivalen i Bua, diverse marknader m.m. i bystan, då kommer dom från lada och loge, gärna i en lowriderpimpad 940, dekaler och mörka rutor, bazookabasar och dålig hy. hängrövar och bakåtvända kepsar aplenty. mvh/exilväschötten (mycket sånt i mina hemtrakter)