torsdag, mars 05, 2009

Ångerfull

Fan. Idag lunchade jag med en gammal kollega. Han lackade ur igår efter att ha läst mitt uppriktiga försök att göra väl. Idag pratade vi ut och jag måste säga det. Han har fan en poäng.

Jag får ångest varenda gång jag går in på den där sidan och ser att räknaren inte passerat tre mille ens. Det är så jävla kört. Allt är de där snikna sponsorernas fel. Där sitter de och håller på sina dollars medan de låter folk klicka ihjäl sig för att rädda en skogjävel de själva uppenbarligen skiter i. Hade de brytt sig om skogen på riktigt hade de fan gått in med lite deg vid det här laget. Ogint.

Fan också. Jag visste det. Jag ska ge fan i välgörenhet. Det blir bara fel.

Om ett par veckor är den där gammelskogen körd och vad händer då med mitt klick? Stiftelsen lovar att klicket inte är förgäves och säger att om de misslyckas med den här skogsaktionen så läggs pengarna på att rädda en annan skog istället. Det knyter sig i magen på mig. De tar alltså förgivet att de bara kan ta och använda mitt klick till att köpa något annat som jag kanske inte alls vill stödja. Det känns förjävligt.

Det är inte så att jag inte vill stödja en god sak, men det måste fan kännas helt rätt. På lunchen kom vi därför fram till att vi ska be om att få våra klick tillbaka. Så väl på kontoret igen tog min kollega M tag i saken och formulerade ett brev till stiftelsen. Han förklarade hur han i ögonblickets iver hade klickat utan att inse vad det innebar men att han nu ångrade sig. Nu väntar vi med spänning på att se om de kan tänka sig att returnera våra bidrag. Frågan är hur man får det levererat? Helst skulle jag själv vilja vara med på plats när databaskillen går in och plockar ut mitt klick ur deras loggfil, men det kanske är att begära för mycket. Kanske kan jag bara få höra på telefon när de klickar bort mitt klick och lita på att det är just mitt. De borde ju vara ärliga tycker man. Med 90-konto och allt det där. Sedan kanske de kan maila klicket till mig så att jag kan förvara det på något säkert ställe. Tills en gång det inte råder tvivel om att jag vill använda det.

Jag återkommer när vi får lite klarhet i den här klickhärvan. Var så säkra.

10 kommentarer:

egarcia sa...

Du är knasig! =)

Barnets mamma sa...

Vem är det nu som är ogin.....?

Anonym sa...

Mike du har en så moralisk instä'llning till välgörenhet.

Målet med all välgörenhet är att dämpa sitt eget dåliga samvete- att GIVAREN SKALL MÅ BÄTTRE. Du har gjort din del. Var nöjd.

-Luca

AnnaPanna sa...

Det är tuuuuuuuuuur att vi har dig, Mike. Så vi får veta hur det går med otroooooligt viktiga saker som The Klick.
Du berikar oss med viktigt vetande.
Thaaaaank joooooooo :- )

mikebike sa...

egarcia: nä det är jag väl inte. bara ruggigt ruggigt rättskaffens.

fibula: nu fårstår jag inte :)

luca: du tar lätt på det här hör jag.

annapanna: ja en jävla tur skulle jag vilja säga.

Anonym sa...

man kan inte skoja om skog. det är oetiskt, den lider faktiskt.

mikebike sa...

optikerdotter: jag skojar inte. jag är så jävla seriös som jag aldrig har varit ;)

Flisa sa...

Jag klickar på. Jag vill tro att det går!! Har hört att de har ett par ess i rockärmen, men vi får väl se. I finanskrisens spår minskar väl kanske sponsorvilligheten också. Man kan ju köpa en tall också. Om alla gjorde det som har klickat så vore skogen köpt. Sådär bara. Och då skulle den ju verkligen vara våran och inte Volvos. Tror jag går in och handlar med en gång!

Anonym sa...

Va fan, ger du upp så lätt? Du tjänar väl OK så köp en ruta skog (2500 kr) så lovar jag att göra likadant. Fler av dina lärjungar kanske följer efter? Du kan bli Verleskogens messias!

Flisa sa...

Nu är det safe. Gött va? http://www.ettklickforskogen.se/