lördag, mars 08, 2008

Lite bajsnödigt

Det här med att blogga. Det har börjat kännas lite bajsnödigt alltså.

Från början var det bara kul. Då skrev jag om all möjlig skit som jag reflekterade kring och störde mig på i min vardag. Det kunde vara högt och lågt, seriöst eller oseriöst, genonmjobbat eller inte alls, kanske knappt en tanke och i vissa fall bara ord. Det var kul.

På senare tid har jag känt mig begränsad. Inte bara för att folk omkring mig läser och för att det ibland gör min vardag lite jobbigare. Egentligen skiter jag i det ganska så mycket. Det som begränsar mig är att jag börjat känna en viss press att bräcka mig själv gång på gång. En dålig press som gör mig till en dålig person, en person jag egetligen inte är, men framförallt blir det hela tiden svårare att hitta saker att skriva om. Jag kan bara jämföra med hur jag tidigare fick ett uppslag bara jag gick utanför dörren. Det var mer lekfullt och mindre pretentiöst. Och jag som hatar prettogrejer.

En gammal kollega satte nyligen fingret på fenomenet att bloggsvenskan har tagit helt abnorma former. Att bloggare tenderar slå knut på sig för att lyckas avla fram det mest kreativa superlativet. Jag kände mig träffad. Det är ju själva grejen med mitt bloggande. Att testa språket; att tänja dess gränser lite. Använda roliga ord som jag aldrig kommer få använda i mitt arbete. Ord som bajsrunka.

Det som gjorde att jag kände mig träffad var egentligen inte det faktum att han hade rätt. Jag gillar att leka med språket och överdriva i tid och otid. Det är min grej och det kommer jag fortsätta med. Det som träffade mig var att jag insåg att jag faktiskt börjat slå knut på mig själv allt oftare. Jag känner mig osympatisk och försöker hela tiden toppa och höja nivån för att vara till lags på ett äckligt sätt, så att jag ska slippa kommentarer om att du kan bättre än så och att du gnäller på meningslösa grejer. Jag har börjat ta åt mig och försvara mig. Helt i onödan. Vaffan. Jag har inget som helst jävla ansvar att prestera. För att kunna vara bra måste man tillåta sig att vara dålig, annars blir man bara dålig och lite bajsnödig. Det är där jag är nu.

Från och med nu tänker jag skita i nivå och ton. Igen. Jag tänker skriva om precis det som faller mig in. Det är roligare så. Iallafall för mig. Och det är bara då det kan bli riktigt riktigt bra.

31 kommentarer:

Shelob sa...

Jag har ingen aning om hur jag hittade hit, men nu är du RSS-feedad (verb) och jag fnissar varje gång du skriver. Skit i tonen, du skriver kanon!

Anonym sa...

Jag fick skrämselhicka, jag trodde du ville avliva bloggen.
Jag tror jag hajjar hur du tänker. Men jag tycker inte att det har lyst igenom i dina textar att du haft prestationsågren. Skit i kritiken, den är oftast onyanserad ändå! Det är bara bra att du nollställer förväntningarna. Det är där vi vill ha dig. Vi som besöker bloggen minst en gång om dan.

JoWe

Fredrik sa...

Fortsätt för fan. Och prestera när du vill, inget blir bra av att pressas att skriva oftare än man orkar.

Mr Elway sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Mr Elway sa...

(Ett nytt pga brutala meningsbyggnadsfel).

Satt och gick igenom november 2055, skrattade så jag grät. Hat kommit på att du är min och mina polares röst i eterbruset, du har en fantastisk talang i fingrarna, glöm inte det mannen!! Skit i allas krav, även om det är svårt!

mikebike sa...

shelob: vad kul. roligt att du är en återkommande läsare.

Jowe: tack tack. ahh nu känns det som ni tror att detta var ett gråtautinlägg men det var det inte. all textuell bajsnödighet jag känner beror bara på mig själv. detta inlägg var bara ett avstamp. inget sympatisök. men tack som fan ändå.

fredrik: ja jag har inte tänkt sluta. ville bara markera att jag tänker ändra lite.

mr elway: tack tack. kul att du orkar läsa igenom arkivet. skitkul.

se sa...

Yes, det har börjat osa pretto undertoner med skrivkramp som följd från sidan din på sistone (inte att kvalitén har blivit lidande för det dock). Ser fram mot mer lo-key observationer framöver, mer anti-sensationalism.

Rens sa...

Jag tror inte din gamla kollega pekade ut dig specifikt, utan ett fenomen, en skiftning inom bloggosfären. Jag är säker på att din kollega både uppskattar din blogg och är glad över att du hittat ny energi.

Milda sa...

Och det är precis så jag vill ha det. Massa små nonsensinlägg och så då och då: en genialiskt vass ögonblicksanalys av en vardagshändelse...

mikebike sa...

se: det kommer hoppas jag.

rens: hehe nej det tror inte jag heller att min gamle kollega menade. mig specifikt. men jag kände mig träffad och det var bra. ett wake up call.

milda: vi får se vad det blir. misstänker att det inte kommer bli så stor skillnad i början.

da bomb sa...

Du har inget att bevisa, alla vet att du är bäst.

Nemo sa...

Väl rutet...till dig själv. En bloggens Stefan Holm är inget att eftersträva.

"Bloggfrossa - med mannen som gör vad som faller honom in"

Det låter det. Sänk nivån, höj ribban, bredda djupet. Ta en hink på huvvet, ett samurajsvärd i höger hand och spring genom kvarteret och skrik;

"Jag är totallarmad"!!!

Lycka till

Lintin sa...

Du skulle inte kunna skriva på en annan nivå än den excellenta om du så ansträngde dig.

Buteo Buteo sa...

Gott att höra. Vi behöver vansinne på nätet - av det sköna slag som du levererar.

Men, visst känner jag igen tankegångarna och har också slutligen kommit fram till att pissa i vad andra tycker. Bloggen är mitt egna andningshål och där skriver jag vad fan jag vill.

Mamselamsen2 sa...

Kanon!

Jag vet vad det betyder att slå knut på sig själv... jag har skippat det! Så nu har käringen blivit skittrist istället. :-D

Och sen i förrgår har jag av olika anledningar blivit snäll också.

Det går utför!

Milla sa...

Jag känner igen det där väldigt mycket. När bloggen blir ett hinder snarare än ett skönt utlopp. Bloggade själv ett tag, men tröttnade när jag fick kommentarer av folk om hur jag skrev o när etc på ett neggigt sätt. Folk vill bli omskriva, men på deras villkor och då funkar det ju inte för mig... Inser nu att jag nog snarare skrev för mig själv än för nån annan.

For what its worth: Jag gillar det du skriver, ofta känns det som du sätter ord på det som vi andra tänker. Tack för det.

jonas sa...

haha! Ord som bajsrunka... Har en alternativ kompiskrets som har ETT ord för det: Bronka! (Bajsa och RONKA) Jävligt snuskigt, men dock kreativt. Har du fixat Brucebiljetter ännu btw?

Ulrika sa...

Mike. För i helvete. Lägg av. Fast inte med bloggen, utan att tänka så där dumt.
Det kryllar av bloggar som inte förtjänar den uppmärksamhet de får. Din tillhör ALLT ANNAT än denna kategori och dina tänjningar av det svenska språket är stundtals en stor källa till njutning.

Det kanske är förmätet av mej (eller nåt) men när den kommentaren du syftar på dök upp här
så tog jag åt mej och trodde att din fd kollega syftade på mej.

Doris sa...

Inte för att det är särskilt viktigt, men jag känner exakt precis som du. Blogga ska ju bara vara lustfyllt, inte ångestfyllt...

Anonym sa...

You go girl! :D

jansson sa...

Det är rätt mike. Bajsrunka i din egen takt. Det blir bäst så :)

ling0n sa...

Än sålänge har ingen bajsnödighet märkts av (förutom den bajsnödigheten att jag var tvungen att springa och bajsa PRECIS när jag läste titeln på ditt inlägg). Och om du behöver inspiration, så är det ju bara att åka till Hisingen igen!

Rens sa...

Nä pausa lite nu både Mike och Ulrika. När jag skrev min kommentar på Ulrikas blogg var det som ett direkt svar på vilka språkliga fenomen jag störde mig på här på Internet. Med facit i hand kunde jag varit lite mer publikfriande och dragit till med något pajjigt uttryck som andra sorters människor än vi håller sig med. Något vi bara raljant kunde skratta bort. Som ju fallet blev med Blocketsvenskan på Ulrikas blogg. Ingen av er stod direkt i skottgluggen för min åsikt. Jag tror ni känner mig bättre än att jag endast skulle använda en eller två bloggar som bevis för ett fenomen jag stör mig på. Även om jag är bondpojk har jag större världsuppfattning än så. Om ni tog åt er, kom det från er själva. Så sluta lipa och skriv. Ni är skitbra. Kommer det kommentarer från mig hädanefter blir de endast hyllande.

mikebike sa...

rens: men det var då fan. hur kan mitt inlägg tolkas som något lipigt? jag har skrivit dåligt på sistone. inte haft nämnvärt roligt när jag väl gjort det heller. det beror inte på nån kommentar från dig, det vet du. däremot vet du att jag kände mig träffad. men inte på ett dåligt sätt. på ett bra. sedan har jag funderat varför jag inte haft roligt längre när jag skriver. det är för att jag börjat bry mig om mottagandet som om jag vore avlönad för bloggandet. jag kom fram till att jag behöver göra nåt för att tycka att det är kul och det kanske är att inte ta i så förbannat. bara skriva det som faller mig in. och för att inte alla som läser ska tro att jag fått stroke så skrev jag detta inlägg. för att förklara hur jag tänker med bloggandet.

jag fattar inte hur detta kunde tolkas som ett gråta-ut-inlägg. det var ju ett positivt inlägg. ett av de mest positiva på länge. rens sluta lipa själv nu för fan. du vet att jag diggar dina sylvassa dryga kommentarer. som fan. kommer det en hyllande kommentar från dig så raderar jag den direkt din jävel ;)

Rens sa...

Du har rätt. Du drogs med i en kommentar på Ulrikas kommentar. Käften.

adde sa...

Ett sätt är ju att stänga av kommentarerna. Fast det är ett jävligt tråkigt sätt, eftersom dom många gånger är lika roliga. Så glöm att jag skrev det.

Anna sa...

Jag har tyckt att du gått på lite väl hårt i stilen "störa sig på skitsaker och skälla ut alla inblandade i efterhand medelst kreativa styrkeord" på sistone. Vet att det är det som är din grej, men jag kommer även ihåg goda tider då det fanns mer självgående ämnen, som vikare vs skrynklare och seriemördarpilotbrilledealen. Men men, att blogga bra år efter år är verkligen en svår konst, som man väl får säga att du klarar galant!

Shadow sa...

Du skriver bäst av dem alla, så du behöver inte vara orolig. Jag skrattar varje gång jag läser här. Din förmåga att kunna ta ut svängarna i skriftspråket och förmedla underbart aggressiva liknelser, är just det som får mig att komma tillbaka.
Tack vare dig, så glömmer jag varken svenskan eller den härliga Göteborgsmentaliteten, trots att jag bor på andra sidan klotet.
Du inspirerar och briljerar.

Stefan sa...

I hear you bro!

Skilda Pappan sa...

Härlig insikt.

RANA sa...

Jag har precis upptävkt din blogg och jag garvade läppen av mig. pls skriv mera!