lördag, januari 26, 2008

Spårvagnsodörer

Åka spårvagn säger jag. Kollektivtrafiksträngsel, säger ni. Åka spårvagn säger jag. Miljömedveten kille, säger ni. Åka spårvagn säger jag. Självspäkare där, säger ni.

Fel. Fel. Rätt.

Det handlar om lukter. Fasansfulla och påträngande lukter, som plötsligt bara finns där och kletar av sig på dig när du sitter där svintrött och värnlös påväg till eller från ditt härliga liv som förvärvsarbetare.

På få platser är man så garanterad att utsättas för en otrevlig luktöverraskning som på stadens olika spårvagnar. Jag har svårt att beskriva känslan som alstras inom mig när en odör smyger upp bakom mig och plötsligt gör mig medveten om sin närvaro. Rättslös kanske är det ord som kommer närmast.

Det finns inget socialt accepterat nödvärn mot stank. Gasmask är både obekvämt och opraktiskt. Ändå är behovet av en ett helt naturligt inslag i min och många andras vardag.

Du sitter där och vet att det inte finns någonting du kan göra för att hindra lukten från att ta sig in och våldgästa varenda kroppshåla ner på pornivå. Det är en skum blandning av vanmakt och äckel som uppstår inför det faktum, att allt du kan göra för att behålla lugnet och förhindra att du imploderar av vansinne, är att bita i kudden och låta det ha sin gilla gång. Eller hoppa av vagnen och gå.

Ibland kan man ha tur och klara sig utan att känna luktcellerna krampa sig i panik. Det är ovanligt men det händer. Dock aldrig när det är rusning. Inte en jävla chans i helvetet. Då verkar det vara luktkonferens med obligatorisk närvaro.

Sedan en kort tid tillbaka har jag samlat in luktintryck och härmed följer en best-of-lista som är viktig att ta hänsyn till innan man ens funderar på att lösa månadskort. Att vara kollektivtrafikant är att lida:

1. Klassikern
Är byggd av svett, urin och avföring som med fördel bör vara intorkad och återupphettad ett flertal gånger för att i verkligen efterlämna sig en minnesvärd bouquet i hjärnans luktcentrum. När man utsätts känner man snabbt hur en toppnot av bajs kickar in för att redan efter en kort stund lämna plats för hjärtnoten av svett som ger klassikern sin personlighet. Vanligtvis är det basnoten av kiss som hänger kvar allra kraftigast när luktkällans epicentrum väl avlägsnat sig från vagnen. Klassikern är den lukt som ettrigast hänger sig kvar. Den är frän och vanlig och gör sitt jobb. Ungefär som Dubbeldusch, fast tvärtom.

Vanligt förekommande på samtliga vagnar dygnet runt.

2. Mejeri de toilette

Mild men livsfarlig doft som påminner starkt om rumstempererad mellanmjölk som nästan tangerar den gräns då mjölken är påväg att surna. Lukten är förstadiet till den mer avancerade ostlukten som gjort sig känd för att vara mycket mer distinkt i sin framtoning och därför lättare att värja sig mot. Mejeri de toilette smyger sig på lika lömskt som nervgas och vidrighetsnivån är slående och av såpass allvarlig art att ärrbildning på första hjärnnerven inte hör till ovanligheterna. Har man en gång känt den... Den som utsätts upplever oftast en kväljande känsla som ganska snabbt accelereras och högst troligt ger upphov till andnöd och kräkningar om inte frisk luft får fylla lungorna snarast.

Mejeri de toilette är troligen den värsta av alla spårvagnslukter. Samtidigt en gåta. Ingen vet riktigt hur den uppstår. Dock är den ganska ovanlig på vagnarna mellan Majorna och Centrum då luktbärarna vanligen förknippas med mental ohälsa och därför är absolut mest förekommande på vagn 5 (Hisingen).

3. Talgextravaganza
Talgdoften i sig är ingen särskilt komplex då den bara består av lika delar hårbotten och gammal hud. En smart luktkombo som verkar gynnas av arbetslöshet, blandmissbruk och bristfällig hygien. Doften verkar frodas bäst i miljöer som på människor med flottigt hår, som slående ofta bär dunjacka och mysbrallor med knottrigt skrevområde (vilket gav mig ohyggliga sinnesbilder första gången jag insåg det faktum att hela vagnen är kontaminerad av kletiga fingrar som befunnit sig först "där nere" och sedan på säten, rutor, stänger osv). Utsöndringen av talg skapar en fet lukt som i sitt mest aggressiva utförande nästan lämnar smak i minnen på de som befinner sig i dess närmsta omgivning. Tecken tyder på att talgkötlarna mjölkas ur/dräneras med åldern och hos gamlingar med talglukten uppstår ofta en mer dominerande hudlukt som kan vara nog så påfrestande.

Talgextravaganza tros vara mest förekommande på linje 1,7 och 8 mellan Högsbo och Frölunda samt linje 3 i motsatt riktning.

4. Gammelgäddan
Få saker är så obehagliga som att åka spårvagn och plötsligt känna hur någon eller något avger ett os som stinker fiskeauktion trots att det med hunda procents säkerhet inte finns någon gammal trålare bland medresenärerna. Doften är inte ovanlig som en slags förskräcklig krydda i samtliga av de ovan nämnda dofterna då man kan ibland kan tycka sig urskilja ett sting av otvättat kön. Äckligt javisst, men det är i sin egen prakt den verkligen får ögon att tåras och tvingar folk av vagnen i någon form av genant masssflykt. Den är ganska ovanlig och det måste närmast ses som ett konststycke att lyckas framställa den utan att fånga upp bidofter på vägen.

Könsodören är enligt mina erfarenheter ovanlig på samtliga linjer men det sägs att man bör hålla sig undan spårvagnshållplatsen vid domkyrkan (samt de linjer som passerar där i båda färdriktningarna) på vardagskvällar mellan kl 19-21. Friskis och svettis ligger nämligen där i krokarna och de lite äldre klimakterietanterna som väljer att duscha hemma istället har tydligen en tendens att oblygt sitta och sprida sin könsodör för vinden.

5. Dagen-efter-lukten
En dynamisk duo mellan duschtvål och bakfylla. En ganska snäll men osexig doft som lättast framställs genom ett rikligt vardagskvällssupande. Lukten uppstår dagen efter och utsöndras via kräksaccentuerad andedräkt samt pulserar ut som kondens ur varenda por i huden. Dagen-efter-lukten trotsar envetet grova mängder cologne och alla andra desperata försök till kamouflage som snarare bidrar till mutation än fungerar som stankdämpare. Jag kan i vissa fall känna mig provocerad när en person som härjat hårt kvällen innan inte kan stå för sin äckliga spritgenererade kroppslukt, utan stiger på vagnen efter uppenbara försök att bada bort bakfyllan. I parfym. Jag gissar att känslan påminner om hur det skulle kännas sig ifall man blev ordentligt manhandlad av en brottartyp som först bjuder på en sträng örfil och sedan tar ett stadigt stryptag på en. Trängd och lätt panikslagen.

Dagen-efter-lukten sprids främst av unga till semi-unga män och kvinnor som arbetar på byrå och i liknande arbetsmiljöer, där gratis mingelsprit hör till kvällsrutinen. Den florerar nästan uteslutet under morgontrafiken, främst på vagnar inom stadskärnan och från de närmsta ytterområdena .

36 kommentarer:

Nemo sa...

Jag kan inte annat än högljutt applådera och bifalla din genom näsan och ut genom händerna-beskrivning av luktfenomenerna på linje 1-8. Storartat. Göteborg har fått sin egen Grenouille.

Kan tillägga att resor på lördag förmiddag linje 6 från centrum mot Kortedala, eller omvänt finns en kryddig arom av combon vitlök/spiskummin/gasol/metan och metallspån.

Anonym sa...

Madre!
Han har gjort det igen! Fruktanvärt nästan onödigt ofattbart skitkul!

Anonym sa...

Din observationsförmåga är det inget fel på, ej heller fantasin =)
Dock känner jag att du är lite petig, känslig o bacillsräcklig i största laget. Jag säger som Silverfisken, "du klarar dig med en varning".

Bor inte i Götet själv men var där och spårvagnade i förrgår och jo, gjorde ett stopp i Majorna med. Så jävla äckliga är inte era spårvagnar inte och inte folket heller enligt mitt tycke. Ni håller nog ett medel mot resten av landet.

Gissar Who

Fröken Lund sa...

Det här är ett inlägg som jag kan relatera till väldigt starkt. Mitt luktsinne är så bra att jag tveklöst skulle kunna arbeta som parfymör. Denna "gåva" är tyvärr mest av ondo om man reser kollektivt. (Vilket jag kommer börja göra igen om någon vecka).

"Talgextravaganzan" har jag tidigare nämnt (när du tidigare skrivit om lukter på spårvagnen) som min absoluta hatlukt no 1. Jag har förutom min vassa snok även väl utvecklade kräkreflexer. Dålig kombo i kollektiva sammanhang, needless to say. Det finns inget värre än att känna lukten av någons talginfettade hårbotten och hår. Att andas genom näsan är helt omöjligt.

Fy fan. Nu blev jag riktigt deprimerad över att jag kommer tvingas åka kollektivt framöver.

mikebike sa...

nemo: tack tack, var osäker på om ni som läser bloggfrossa skulle orka er igenom inlägget. tydligen. det gör mig glad. ;)

änna banäna: tackskaruhasåmycket!!

who: tack hörru. jag vill dock att du tar tillbaka varningen. du måste ha åkte med göteborgs nordkoreavagn, en kuliss som används i syfte att dämpa misärfaktorn på våra förhatliga kollektivtrafiksflaggskepp, spårvagnarna. Skulle du åka gammelvagnen och fortfarande hävda att jag har överdriven bacillskräck säger det mycket mer om dig än om mig;)

fröken lund: hahaha ja just det ja, det var du som hatade hårbottenlukten. brrr den är riktigt vidrig. J åkte bakom en man för ett litet tag sedan som hade talgspiror som såg ut som stearin i sin glesa hårbotten. hon höll på att käkas honom i nacken. hon mår fortfarande illa när det kommer på tal... skönt att höra att du ska börja åka kollektivt... jag lider med dig om du lider med mig :)

Anonym sa...

HAHAHA!

Anonym sa...

Underbart! Tack!
*skrattar hela vägen in i duschen!*

Argmannen sa...

HOHOHO!

Anonym sa...

har inte skrattat så mkt sen "Historier från Hisingen", och dessförinnan "Hockeyfrossa".... Fan vad den här bloggen aldrig slutar att ge kramp i både mage och smligropar! Tack!

Spets och snor sa...

Hallå Mikibiki! Jag tipsar om dig på min inredningsblogg idag. Hihi. kram Helena

Cliff Hanger sa...

Spårvagnarna är guds straff till göteborgarna. Ni förtjänar väl inte bättre.

(Detta rimmar fint med mina senaste provokativa inlägg mot Göteborg).

;-)

Anonym sa...

Haha,

Kan aldrig glömma när jag var i Slovakien en sommar med 35-gradig värme. Känner en omisskänlig, om än relativt svag, lukt (förmodligen klassikern) komma från en tant några meter ifrån mig.

Spårvagnen skuttar på och trängseln gör att jag trycks närmare henne. Helt plötsligt skakar vagnen till och hon tvingas sträcka sig upp för att ta tag i handtagen i takstängerna.

Vid exponeringen av hennes armhåla, som inte sett en droppe deodorant sen 1943, exploderar hela boqueten av lukter i mitt ansikte. Hujedamej!

Detta är alltså en internationell företeelse. Ville bara meddela det.

http://att-aka-sparvagn.luktarprutt.se

mikebike sa...

kristina: vad bra. tack!

jonas: det gör mig glad att du tycker det.

Helena: tack så mycket för länkningen. supersjysst!

cliff: ahhh jag hade tänkt svara med någon dräpande svada men jag orkar bara inte... är för seg i bollen idag ;)

christoffer: hahaha ja herregud det var med hundra procents säkerhet en klassiker. damn vad jag nästan upplevde den nu genom att du beskev situationen. men men det är min tur imorgon igen :)

Anonym sa...

Nä, jag tänker inte börja åka spårvagn i år heller. Inte en chans.

Anonym sa...

... och det är idag man är tvungen att förlänga månadskortet. Hm. Får kolla med annonsmarknaden ifall de kan avvara mig en cykel istället.

Caravaggio sa...

En annan doft som är vanligt förekommande på 11 i riktning från Saltholmen mot stan på fredags- och lördagskvällar är den av 16-åringar som ska försöka komma in på krogen och har maxat med parfym och sedan smakfullt försökt dölja den i ett töcken av mentolcigarett. Den doften undviker man dock ganska lätt eftersom varningssignalerna tydligt visar sig i form av högljuda ynglingar.

Anonym sa...

Denna också... en äldre herre eller dam som, i tron att sprida väldoft, har dränkt in sig i billigt rakvatten alternativt en riktigt sliskig tantparfym... den odören kan jag också vara utan. *host, host, host*

Anonym sa...

*kräk!*

Mel sa...

Du radade just upp alla anledningar till varför jag väljer att cykla året om...

Kanalisera sa...

Åååh! Äckeläckeläckeläckel vad jag känner igen alla de där lukterna. Om det är en tröst finns de alltså i Stockholm också.

Fy fan. Och man vet inte om man ska andas med näsan (och kvävas av stanken) eller genom munnen (och riskera att svälja luktpartiklarna). Tricket är stor halsduk.

Jag jobbade extra ett tag på ett ålderdomshem. Det tog veckor att bli av med mjölk- och talgstanken. Aldrig mer.

Anonym sa...

Du sätter verkligen fingret på odörerna som retar kräkreflexen. Haha.. så bra :-)

mikebike sa...

kay: goforit!

caravaggio: haha ja men den pallar man iallafall ganska bra. fahrenheit luktar lite bättre än bajs.

host: ja den smäller till mig eett par ggr i veckan. fast i hissen upp till kontoret.

andrea: du vet vad jag snackar om, du kommer ju från majorna :)

mel: inte i göteborg. inte en chans!

kanalisera: det äör inte för såna wimps som oss att jobba på äldreboende. det krävs att man är tuff. stenhård.

mais oui: hej på dig. tack tack. inte så svårt när man åker vagn dagligen;)

Anonym sa...

Talgextravaganzan har fått mig att drömma mardrömmar hela natten. Bor i Majorna och jobbar i Frölunda, så jag fattar vad du snackar om liksom.
*dubbelkräk!*

Anonym sa...

LOL! Men du glömmer eller kanske inte är så van vid färskt fyllopiss.
Det är en stank som, om du inte genast kan slänga dig av fordonet ifråga, driver dig till att vilja döda.

Ataharis sa...

Kan vara ditt personbästa, Mike. Måste länka det här inlägget.

Jag har tyvärr fått en superkänslig näsa och lider lika mycket med dig varje spårvagnsresa. Ett tag åkte jag ofta från Korsvägen till Olskroken med 6an och 8an, där det finns en person med en odör som inte är av denna världen. En blandning av otvättat, majja, klassikern och mejeri.

Det slog aldrig fel, personen var alltid på vagnen och det gick inte att komma undan. När h*n klev på, särskilt i de nya vagnarna som är öppna helt igenom, tog det max två minuter innan vagnen var kontaminerad. När jag klev på kunde jag inom 15 sekunder identifiera personens närvaro eller spår av nyligen närvarande. Vidrigt! Dessutom hade h*n dreads, som jag till min fasa insåg inte var planerade, utan bara resultatet av att inte vårda sitt hår alls ...

(Ja, det är säkert synd om h*n, men i det här fallet, allmän hälsofara)

Tack för att du tog upp det här. Synd för mig att jag redan ätit frukost innan jag läste, den är på väg i retur.

Tove sa...

ÅÅÅÅÅÅÅH JAG ÄLSKAR DENNA BLOGG! DETTA inlägg!!! HELT FANTASTISKT!

Doris sa...

Nr 3 brukar jag kalla "hårbottensgubbe", helt enkelt. JÄVLIGT obehaglig.

Anonym sa...

OK. Helt klart en promenad hem idag.

En gammal klassiker från sexans spårvagn var thinnersniffaren. 1,5 sekund var allt som krävdes för att notera att han stigit på vagnen.

Frågan är om han dog eller hamnade på rehab. Och om han i så fall märkte någon skillnad. Det kan inte ha funnits många hjärceller kvar i det huvudet.

Mollys Hus sa...

Flytta till en liten stad så kan du cykla till jobbet och slippa alla lukter ;)

Pernilla sa...

Du är ju så klockren!
Men jag kan säga på rak arm att det är inte bara i Götet som dessa gör sig påminda.
Pendeltåget i stockholm har sin beskärda del. Jag väldigt känslig mot lukter och jag kan ägna en hel resa åt att försöka andas så lite som möjligt. Samtidigt som det tar emot att flytta sig till en annan del av tåget för att en person luktar förfärligt.

Men värst är nästan brevbäraren som kommer och hämtar vår post här på kvällarna. Han har ett moln runt sig av alla äckliga dofter du kan tänka dig. Jag vill inte ens räkna upp dom så äckligt är det. Dessutom är lukten tung som dimma och hänger kvar upp till 10 min efter att han gått. Han kan inte duscha mer än en gång om året.. max..

Peppe sa...

Hahaha! Och Herregud! Göteborg är ju precis som Helsingfors.

Anonym sa...

Du har ju glömt en av mina värsta tunnelbaneodörer... morgonandedräkten! Den som vittnar om fullkomlig avsaknad av tandborste eller frukost, ibland accentuerad av en sur doft av svart kaffe. Den sätter sig ofelbart direkt bakom en också, och andas med tunga andetag rätt förbi ens stackars näsa. Bläääääääärgh!

Anonym sa...

Klockren iakttagelse! Att åka skiten borde vara gratis. Åtminstone kortare sträckor i innerstan. Men nej, fullt jävla biljettpris även om man åker en enda sketen hållplats. Jämnlikt my ass.

Anonym sa...

jag vill minnas från någon medicinsk mikrobiologiföreläsning back in the day, att släta och blanka ytor (tänk dörrhantag av stål) inte är så poppis bland bakterier. svårt att slå sig ner, trivas och föröka sig, typ. med andra ord är det rätt smart att åtminstone i offentliga miljöer göra greppbara ytor just blanka och släta.

i de äldre göteborgsvagnarna verkar det istället som att konstruktören blivit tungt mutad av bakterimaffian, eftersom de har en gummiaktig, matt och allmänt kalasäcklig, gråbrun yta på hantagen på sätenas ryggar. lite av ett tillväxtparadis för de små liven. jag försöker alltid hålla en så att säga negativ komfortzon på minst två meter från sådana handtag. brrr....

Emanuel sa...

Galet roligt. Så sant. Jag gråter.
Jag har nyligen flyttat från Göteborg och sist jag var tillbaka i stan när jag åkte spårvagn upplevde jag Klassikern. Precis som du påpekar är det näst intill omöjligt att åka spårvagn utan att uppleva denna doftsensation. Olika ölflaskor som rullar omkring, "utspillda" vätskor och bajsliknande fläckar överallt...

Anonym sa...

apropå mannen som hade talgspiror som såg ut som stearin i sin glesa hårbotten. hon höll på att käkas honom i nacken. hon mår fortfarande illa när det kommer på tal.......
Samma herre (om vi menar samma man), kom ut ur en porrbutik på 2:a lång...
jag hamna ochså bakom honom och jag tror inte det är talgspiror eller stearin,:)