måndag, juni 18, 2007

Young @ Heart

Ibland ser jag saker som av någon oförklarlig anledning inger en viss känsla om hopp för mänskligheten. Värme och värdighet.

Vet inte vad det är riktigt men Young @ heart's framförande av Coldplays - I fix you framkallar ett bitterljuvt vemod (tänka sig vilken kombo) hos mig. Jag blir både glad och lite deppig samtidigt. Kanske är det bara en sådan dag, men det kniper till lite i den där hjärteroten.



...och mot slutet är jag alldeles gråtmild.


Till videon >>

PS. Fy fan, vilka mäktiga brillbågar den mannen (Fred Knittle) siter inne på. D.S

10 kommentarer:

Lost In Deutschland sa...

Jag blir alldeles tårögd här på kontoret..Det här var jättefint!

mikebike sa...

hehe ja jag säger ju det;)

Britta i Sthlm sa...

Åh vad vackert! Det där låten hade jag liksom glömt...den är ju fantastisk!
Jag har f ö blivit beroende av din blogg! Börjar dagen med att gå in för att se om du har skrivit något nytt... Vanebildande var ordet...:)OCH skitroligt!
Bravo!!

mikebike sa...

vad kul britta: keep it up och skicka runbt länken vettja;)

Kristian sa...

Gubbjäveln är min nya idol & förebild, jag vill också bli sådär

jenny Norr sa...

ett sammanträffande eller var jag sockermamman?

t.b.f.t.e. sa...

Jag vet uppriktigt inte om jag kan säga något som blir lika stort som Fred Knittle förtjänar. Glasögonen, syrgasen och rösten skapar tillsammans med hans uppsyn en komplett bild av hur skör man kan bli på ålderns höst.

Mizz Maj sa...

Någon som inte verkade bli riktigt lika berörd är den svarta damen i publiken som sitter och sover, för det gör hon väl?

Martin sa...

När jag såg den här videon för någon månad sen så fick jag helt klart en ny förebild. Man önskar att man blir något liknande den dagen man blir gammal, trött och bitter. Det vore läckert.

metrobloggen.se/Nadiia sa...

åhh.. vad vackert... Han är min idol!