torsdag, mars 01, 2007

Dvärgen

Igår var jag på Hornbach (igen) för att inhandla bänkskiva, bets samt lite "fästelement" (skruv och shit ni vet). Fästelement, fy fan vad analt. Ungefär som när en arbetslös person kallar sig ”fritidsforskare” fast helt utan spår av humor eller självdistans. Fästelement – fy fan.

Jag hatar generellt sett alla byggvaruhus och de som jobbar där. De får en alltid att känna sig utvecklingsstörd. Och de verkar gilla det. Blottar man strupen och visar minsta osäkerhet kring en materialfråga eller bygglösning är det bara att ställa in sig på ett föraktfullt bemötande, finsk service och verbal förnedring. De har verkligen inga gränser – byggmaterialshjonen.

Det hela började rätt bra. Jag steppade upp till en tjock kassakille och gick på rätt hårt, ställde kvalificerade frågor om bets och fnös lite missnöjt när han sa att de inte hade natursvamp i sortimentet. Jag hade fortfarande kvar mitt människovärde i hans ögon. Bästa att inte pusha det.

Sedan var det dags för de riktiga doningarna. Själva bänkskivan. Virket. Jag valde ut en flott ekskiva som behövde moddas med lite tillskärning för att passa in där jag vill ha den. Då tappade jag flytet.

De har en liten avdelning för just sådana grejer på alla större byggvaruhus och det är samma sak överallt. De kastar in ett par halvfigurer med ungefär samma servicekänsla som en svinsur arbetsförmedlare i en slags specialutformad slöjdsal. Sågar, fräsar, borrar och annan skit. Sedan är nog tanken att de ska hjälpa kunderna med tillkapning av material etc.

Jag kom fram till kassan med min skiva. Behövde kapa bort 2,5cm på bredden. Det var ingen före mig och de två samhallkillarna bara stod där och petade sina näsor. De noterade genast min närvaro, tittade på mig och jag såg hur de tänkte att där kan du gott stå in jävel. Låtsades göra nåt viktigt fast en blind person skulle kunna se att de inte hade nåt vettigare för sig än att titta på stämpelklockan.

Efter en lång stund masade ett av lufthuvudena, en våldsamt kortväxt man med invandarbakgrund, sig fram till kassan. Han frågade vad jag ville genom att säga JA i irriterat tonläge och titta på mig förebrående. Som om jag hade förstört hans dag. Ett sånt jävla svin.

Jag förklarade mitt ärende i hans lilla skyddade verkstad. Utan att bekräfta tog han skivan och kapade till den. Tog god tid på sig och lämnade sedan tillbaka den utan att röra en min. Bara den där efterblivna blicken. Jag sa tack och innan jag hunnit avsluta den korta frasen hade aset vänt ryggen mot mig.

Undrar vart hittar de så kundfientlig personal egentligen. Det är imponerande nästan. Det känns som att de som jobbar i byggvaruhusens woodshops är motsvarigheten förhållandet mellan polis och väktare. För slöa för att bli hantverkare, för fula för att bli slöjdlärare. En omöjlig ekvation kan man tycka.

Jag brann inombords. Ville hoppa över disken och skalla ut tänderna på honom och kompat av ett avgrundsvrål knäcka ekskivan över hans taxben. Låta honom förstå. Men det gjorde jag inte såklart… man är ju inte psyko.

18 kommentarer:

Moto-Mike sa...

Dessutom är det förbaskat knixigt att skalla en dvärg.

snellie sa...

jag vet inte om jag skrattar eller gråter, antagligen något där mittimellan... fan. jämföra det med jäkla mongoväktares relation till poliser också...
*gick, sen dog hon*

Jenny sa...

Jag vet EXAKT vilken man du har träffat. Var på det varuhuset för några veckor sedan. Vi fimpade idén att använda tjänsten med kapning, eftersom de bara gör tre snitt. HALLÅ!? Det var ingen kö och vi skulle ju betala per snitt, liksom. Jag fattar om det är kö, då lär de inte hinna kapa mycket, men... Fnys.

J sa...

Ahh, Hornbach... Jag tillbringade stora delar av min sommar hos dem. Minns särskilt en gång när jag ville ha en 22-kronors spånskiva kapad i typ sju bitar, då tog det emot hos personalen vill jag lova! Ett tips är att gärna lägga sig i mycket, plus att ändra sig då och då.. Längtar tillbaka..

Andreas sa...

Oh yes.. känner också igen mig. Var där i somras på jakt efter träklossar för att bygga upp ett cd-ställ i bokhyllan med. Du kan ju tänka dig vilken föraktfull blick jag fick när jag försökte förklara denna obskyra önskan. Bygghjonet viftade bara lite nonchalant mot brädgården och bad mig leta upp något själv där. Detta efter att jag sprungit runt en timme och letat betjäning.

Gick därifrån tomhänt och kan lugnt säga att jag aldrig sätter min fot på det jävla stället igen.

optikerdotter sa...

"finsk service"?! vad ska DET betyda? Jag tror att jag känner mig lite förödmjukad.

Annars är ett ganska bra sätt att slå ner en dvärg att helt sonika sätta sig på en stol och vifta rakt ut åt sidorna med armarna, man träffar mitt i solarplexus. Jag har provat.

Moddan sa...

Gör som min mamma gjorde (eller gör kanske fortfarande) Hon sa helt fel mått på skivan (med flit) som hon ville ha och när dom var klar (efter samma förnedring som du beskriver) så sa hon att han måste ha hört fel, skivan skulle inte alls passa hemma hos henne. Ni får kapa till en ny efter de mått som jag säger och inte bara kapa på måfå. Alla skulle praktisera detta lite då och då för att sätta dom på plats. Sen finns det vissa som skyller allt på Martin Timell, alltså att alla vill renovera själva, bort med hantverkarna (också skumma varelser) och be om hjälp där du köper dina byggvaror istället.

Fabbe sa...

Dra åt helvete, det stämmer ju, har aldrig varit där men dom är lika störda överallt.

Rent generellt kan man väl säga att alla hantverkare och bilmeckar faller under samma kategori också, man blir rövknullad och lurad varje gång man behöver nån. Dom här snubbarna som jobbar på varuvhusen är precis som du säger, andrasorteringen det är nåt jävla fel, eller flera som gör att dom inte ens klarar av ett vanligt hantverkarkneg

Jonas sa...

Hehe, kapade en bit MDF hos nämnda dvärg (ni vet väl att man ska ha en citron i fickan när man har med dvärgar att göra så att de inte hoppar upp och biter en i halsen?).

Det gick dock väldigt bra får jag säga, kanske hade han en av sina få bra dagar? Eller så ingav jag mycket byggarbetarkompetens och lite hemmafixarvibbar, ingen vet.

Magnus sa...

En av de roligheter som antagligen utspelade sig under denna historia, ByggMongot (nytt ord till Fittkrampslistan?) hade nog ganska identiskt riktade känslor till dig Mike, som du mot honom.:-)

Det kanske helt enkelt är så att du hittat en själsfrände? Och det vet man ju hur det blir när två allt för lika snubbar skall mäta vem som är värst.:-)

AnnaPanna sa...

Ja, som sagt. Jag skulle väl bita i den sura citronen (jonas)och försöka säga nåt utslätande om angrepp på grupper (inlägg på polis dissningar)men här bryter jag DELVIS trenden...
MÅNGA - oroväckande många- med sk. servicejobb (bara det!) vet definitivt inte vad vanligt hyfs eller service är. Vi stackare som är i händerna på bilmeckar eller brädgårdstomtar (jmfr. trädgårdstomtar) står oss slätt...
Och jonas : ditt tips om citroner mot dvärgangrepp på strupen är OVÄRDELIGT ! Precis den typen av underbara tips man verkligen behöver. Har omedelbart laddat med en liten gul i väskan. Utifall att...;- )

Lar-san sa...

Mike, helt off the subject, men jag var på GE galan förra tisdagen. Båda dina favoriter var där: Stefan Holm, som hoppade och Staffan Strand som satt i publiken och såg nöjd ut i en konsultkostym (ej av det dyrare slaget). Föv hade Holm nån sorts låt som spelades när han skulle hoppa. Rockstar :)

Anonym sa...

Hur blev han "Dvärgen" så kort? Kan vara någon som kapat en decimeter eller så i ren tacksamhet över all hjälp.

Anonym sa...

"finsk service".

Och jag skrattade så jag dog. Fan, du vet hur det ska göras.

Eternalblizz sa...

Hehehe, jag har varit på det varuhuset och kirrat lite virke åt kussen min när jag var ned till götet, den där dvärgen ÄR fanimej totalmongo, gjorde ju inte saken bättre att han hörde att jag var norrlänning, varför skall det va så svårt att bete sig som folk istället för fä? nää mike, flytta hit till ö-vik istället och få god service :) tar emot dig med öppna armar.

mikebike sa...

moto-mike: japp man måste ha en böjlig rygg;)

snellie: inget mot dig såklart. det finns ju alltid bra folk även i de ruttnaste branscher ;) hur är läget egentligen: trodde allt var på uppgång nu ju.

Jenny: haha ja skönt att hänga ut den jäveln. det blir aldrig mycket kapat i deras lilla woodshop.

J: hahahha ja fy fan vilken heämnd att bli stammis och fucka upp deras dag. mmmm... jag vet vad jag ska lägga min semester på.

andreas: så säger man alltid när man kommer utanför dörrarna. men man kommer också alltid tillbaka.

optikerdotter: ahh vaffan det är ju ett klassiskt begrepp. sura inte nu please;)

moddan: haha din morsa regerar. det hör jag det. det kräver lite guts.

fabbe: mmmm precis och du märker du att du dömer ut en hel grupp människor? gött e det! ;)

jonas: hhahhahaha fy fan vilket bra trix. tack!

magnus: hmmm men varför jobbar han med sånt om han är så servicefientlig? han ska bara flabba och göra sitt lilla samhaljobb - hålla käft och sura kan han göra hemma.

annapanna: byggaffärsbiträden är byggbranschens snutar vet du väl ;)

lar-san: du jag har news om holm. kommer snart;)

anonym: haha tack. det är ett bra ord;)

Pernilla sa...

Har du sett den här humorserien HJÄLP som går på 4an på typ fredagar.. där gör Johan Rehborg allt det där som du tänker att du vill göra.. Brukar tänka på dig då!
http://www.tv4.se/noje/hjalp/

Magnus sa...

Vill bara ge en liten varning till den som nu funderar på att köpa nåt på Biltema i Göteborg (det här är inte "bolt-on", men besläktat med det som inlägget handlar om).

Om du exempelvis skulle behöva fråga nån ur personalen var en grej ligger nånstans, fråga för fan inte en sur gammal gubbe som går där och drar; han kommer GARANTERAT att krascha din dag.
Jag gjorde det misstaget en gång och mongot (som inte har kopplat att det är jag och alla andra kunder som betalar hans lön) tittade på mig som om jag hade frågat vad ett plus ett är, halvskrek nånting och pekade mot en hylla några meter bort; jag bara blängde på honom, vände på klacken och gick.
Jag har aldrig slagit nån på käften, det är inte min grej, men den gången var det nära...