måndag, januari 30, 2006

Göteborgsvarvet - yeah right!

Trägen vinner är ett ordspråk jag aldrig använder. Men en sak måste jag säga. Jag har vunnit rond ett i matchen Mikebike vs. Fetman.

Tidigare i höstas så gjorde jag efter en panikupptäckt vilket genererade en hälsonojja och en massa löpning m.m. Anledningen var att jag kom ur duschen en dag och såg mig själv i spegeln, från sidan. Jag visste sedan flera år att jag hade problem med löshet. Inte fet alltså men lös istället. Jag höll stenkoll på min mage så att det inte började byggas på där i onödan. Det gjorde det inte. Fetman var smartare och mer beräknande än så.

Med diabolisk ondska gjorde den det fulaste av det fula. Den smög sig på mig bakifrån och jag blev fet på ryggen istället. Fatta vad snopen jag blev när jag såg att jag hade fått en liten ölmage på ryggen. En ölrygg - det hade jag aldrig hört talas om.

Där hade jag gått i ovetskap och anade inte vad som skedde bakom min rygg. Ohyggligt!

Som vanligt så tutade jag direkt i den stora tutan och proklamerade för en stor del av min bekantskapskrets att jag skulle börja hårdträna inför Göteborgsvarvet. Bara en idiot gör så. Jag hade fått för mig att om jag säger det till många så ökar pressen på mig men jag borde ju känna mig själv vid det här laget. Nu får jag stå där med skam nästa gång alla förbannade hurtbullar ska dra runt halva stan och ta upp plats.

Jag höll faktiskt på rätt tappert med springandet ett tag men sedan kom fulhösten och med den regnet, vilket i sin tur drog ner löpsuget till farligt låga nivåer. Efter jul/nyår inledde jag istället projekt avgiftning och bestämde mig för att bli "part time vego". Nu har vi hållt kosten ganska nyttig här hemma och imorse såg jag mig i spegeln igen. Ölryggen hade försvunnit nästan helt. Spårlöst. Jag har alltså lyckats vänta ut fetman (en annorlunda form av arga leken) och jag vann första ronden.

Efter en vinkväll i fredags var lördagen dömd att leda till återfall i form av sirapskakor, glass och två rör pringles etc. Dessutom fikade jag med A idag och det blev en form av väckarklocka när vi satt och ursäktade oss för att vi var så onyttiga. Det är fint att ha "ångest" tillsammans med någon. Då tar ångesterna ut varandra. Neutraliserar.

Fan, kanske är det inte fysiskt ansträngande träning som är min vinnarmelodi. Kanske går det även att besegra löshet med smal kost, vila och ihärdig väntan.

16 kommentarer:

Nemo sa...

www.marathon.se har spindelmannen Szalkai en ond träningsdagbok. 13-veckors träning inför S:t Eriksloppet hittar du under "Träning - Program".

Just den är synnerligen lämplig eftersom det nu är 13 veckor kvar till GBG-varvet (och ja... 8 km av varvet ligger på HISINGEN) samt at även S:t Eriksloppet är en halvmara.

Att vila sig i form med fika är ett alternativ som är gott innan...men gör ont efteråt...

Anonym sa...

det är det enda sättet! Ät bättre och du går ner i vikt - du behäver inte röra dej alls ..

/S

Anonym sa...

men din onda rygg mike då?
den förbättra du inte med bra kost.
En kropp som aldrig rör på sig blir ju inte så smidig av sig.

Anonym sa...

Träning är överskattat, allt handlar om vilja i slutändan ändå.
Vill du vinna tillräckligt mkt så räcker det!

På tal om annat. Det ser lite ut som att en trendhockey döljer sig under mössan på bilden mike. Några kommentarer?

Mjukispolacken sa...

Nästa gång ska du få frukt istället för sirapskakor, för ditt eget bästa alltså ;)

Ska du springa varvet eller, isåfall utmanar jag dig, vågar du?

Anonym sa...

Instämmer att det är ett gnagande dilemma det här med lösa "bukmuskler". Däremot är spegeln bra att ha som varningsklocka, så att man hinner dra i handbromsen.
Lev gott!
//F

Anonym sa...

Göteborgsvarvet suger....

Mjukispolacken sa...

Vadå suger?
Varför säger du så Katta.
Jag tror att antingen är du rädd för vuxna människor i allt för avslöjande tajta kläder, du har inte stake och vinnarskalle nog att genomföra loppet alternativt att du är 08 vilket tyvärr är ett tillstånd utom all räddning.

Har jag rätt? ;)

Anonym sa...

mjukispolacken: skön idé att utmana mike! Klart man ställer upp för den goda saken! Jag har visserligen sprungit ett par gånger förut, men om jag avslöjar att målet i år är under två timmar så fattar ni på vilken nivå...

Bionda sa...

Själv brukar jag ta mig runt Tjejmilen i augusti. Inte lika långt som Göteborgsvarvet (visst är det typ en halvmara?), men släng på dig en kjol och häng med runt vet ja! ;-)

Anonym sa...

Tacka vet jag svältmetoden! Ingen löpning här inte, då får man bara dåliga knän ju..

mikebike sa...

ja det är ju det där el pedro... jag har inte kommit på lösningen för ryggen än.

bionda.. javaffan tjejmilen hade nog passat mig bättre. vart signar man upp sig? ;)

softskipolski. jag tänkte faktiskt utmana dig men drar mig tillbaka i skam och självförakt

Anonym sa...

Göteborgsvarvet suger getsnopp

Mjukispolacken sa...

Det kanske är lika bra, du hade blivit krossad som en valnöt på julafton. ;)

Anonym sa...

Ät som en höna...skit som en elefant...fan vad jag garvade, d e inte ofta man sitter för sig själv och bläddrar på datorn och ger upp ett spontant garv...ölrygg, snyggt.

Stefan sa...

"Fatta vad snopen jag blev när jag såg att jag hade fått en liten ölmage på ryggen. En ölrygg - det hade jag aldrig hört talas om."

en klassiker...du håller på att kvala in på min tio-topp lista när det gäller nya formuleringar - garvade hårt.