onsdag, oktober 12, 2005

Ingen möda ingen belöning...

...brukar det väl heta? Ja nu är mödan uppnådd så nu väntar jag på belöningen. Jag känner inget spår av belöning men jag kanske är otålig. Vad vet jag. Jag vaknade idag med febriga benmuskler och en jämn värk i hela kroppen. Sån värk som är omöjlig att bota med treo. Varje steg fick mig att minnas när jag för några år sedan fick ett gymkort som betalning när jag vann ett vad. Jag stack till sats och pumpade skiten ur mig i ett massivt biceps-/bröstpass. Ta det lungt var ingen idé tyckte jag vilket resulterade i en tre dagars sjukskrivning. Tycksyndomläget var stort och jag är allvarlig när jag säger att jag verkligen inte kunde sträcka ut armarna och att jag fick hög feber. Allt jag kunde göra var att ligga på soffan och bli omhändertagen. Jag orkade inte ens se film.

1,5 km tycker jag är att mjukstarta. men likförbannat har jag en värk som gör mig svag. Enda botet är att gå på det igen så nu sitter jag och förbereder mig mentalt. Damn vad det är svårt att motivera sig när soffan ser så välkomnande ut.

Återkommer.

2 kommentarer:

linda sa...

spring inte så fort..!? Jag känner igen mig i dina vedermödor..har aldrig varit nån som sportar och håller på..men jag springer en del nu, vill gå på gym och boxas på låtsas - typ boxningsaerobics (det är sååå kul!)men har fan inte råd...men att jogga, långt men sakta är ju asbra. Då hinner man tänka och känna att man lever och se vackra saker runt omkring sig under tiden med...
Till lycke/Linda

Anonym sa...

vill du köra riktigt hard-core så gå upp å spring innan frukosten. sedan kan du frossa med gott samvete på em. :-)